Ducky

Scope 3.8: Uppströms leasade tillgångar

Lär dig hur Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) definierar Scope 3.8-utsläpp, hur protokollet rekommenderar att de beräknas och hur de faktiskt beräknas i Klimatrapportering

Hur definieras Scope 3.8-utsläpp i GHG-protokollet?

Scope 3.8 omfattar utsläpp från driften av tillgångar som det rapporterande företaget leasar och som inte redan ingår i företagets Scope 1- eller Scope 2-inventering. Leasade tillgångar kan ingå i ett företags Scope 1- eller Scope 2-inventering beroende på typ av leasing och vilken konsolideringsmetod företaget använder för att definiera sina organisatoriska gränser (se avsnittet "Organisatoriska gränser" i den här supportartikeln).

Om det rapporterande företaget leasar en tillgång under endast en del av rapporteringsåret ska det redovisa utsläppen för den del av året som tillgången var leasad. Ett rapporterande företags Scope 3-utsläpp från uppströms leasade tillgångar omfattar leasegivarnas Scope 1- och Scope 2-utsläpp (beroende på leasegivarens konsolideringsmetod).

Hur rekommenderar GHG-protokollet att Scope 3.8-utsläpp beräknas?

Företag kan använda någon av följande metoder för att beräkna Scope 3.8-utsläpp, listade från högst till lägst noggrannhet: den tillgångsspecifika metoden, den leasegivarspecifika metoden eller genomsnittsdatametoden.

  1. Tillgångsspecifik metod
    • Metoden innebär att tillgångsspecifika data om bränsle- och energianvändning eller Scope 1- och Scope 2-utsläpp samlas in.
    • Möjliga aktivitetsdata:
      1. Tillgångsspecifika data om Scope 1- och 2-utsläpp, ELLER
      2. Tillgångsspecifik användning av bränsle och el, ånga, värme och kyla, OCH
      3. I förekommande fall data om utsläpp som inte kommer från förbränning (dvs. industriella processutsläpp eller diffusa utsläpp).
    • Möjliga datakällor:
      1. Energifakturor, mätaravläsningar
      2. Affärssystem (ERP)
      3. Inköpsunderlag
    • Utsläppsfaktorer som behövs:
      1. Platsspecifika utsläppsfaktorer för energikällor (t.ex. el och bränslen) per förbrukningsenhet (t.ex. kg CO2e/kWh för el, kg CO2e/liter för diesel)
      2. Utsläppsfaktorer för diffusa utsläpp och processutsläpp
  2. Leasegivarspecifik metod
    • Metoden innebär att Scope 1- och Scope 2-utsläppen samlas in från leasegivaren/leasegivarna och fördelas på den aktuella leasade tillgången.
    • Den är relevant till exempel när kontorslokaler hyrs i en byggnad som saknar undermätning.
    • Möjliga aktivitetsdata:
      1. Tillgångens fördelningsandel (total yta/volym/mängd av det rapporterande företagets leasade tillgångar)
      2. Leasegivarens totala data om Scope 1- och 2-utsläpp, ELLER
      3. Leasegivarens totala bränsle- och elanvändning
      4. I förekommande fall data om utsläpp som inte kommer från förbränning (dvs. industriella processutsläpp eller diffusa utsläpp).
    • Möjliga datakällor:
      1. Leasing- och hyresavtal
      2. Energifakturor
      3. Mätaravläsningar
    • Utsläppsfaktorer som behövs:
      1. Platsspecifika utsläppsfaktorer för energikällor (t.ex. el och bränslen) per förbrukningsenhet (t.ex. kg CO2e/kWh för el, kg CO2e/liter för diesel)
      2. Utsläppsfaktorer för diffusa utsläpp och processutsläpp
  3. Genomsnittsdatametod
    • Metoden innebär att sekundärdata (som byggnadens golvyta eller fordonets motortyp) multipliceras med relevanta branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer.
    • Genomsnittsdatametoden bör användas när inköpsunderlag, elfakturor eller mätaravläsningar av bränsle- eller energianvändning saknas eller inte är tillämpliga.
    • Möjliga aktivitetsdata:
      1. Golvyta för varje leasad byggnad
      2. Antal leasade byggnader per byggnadstyp (t.ex. kontor, butik, lager, fabrik osv.)
      3. Antal och typ av andra leasade tillgångar än byggnader som ger upphov till Scope 1- eller Scope 2-utsläpp (t.ex. tjänstebilar, lastbilar).
    • Möjliga datakällor:
      1. Forskningsrapporter
      2. Nationella statistikdatabaser
    • Utsläppsfaktorer som behövs:
      1. Genomsnittliga utsläppsfaktorer per golvyta, uttryckta i utsläpp per använd kvadratmeter (t.ex. kg CO2e/m2/år)
      2. Genomsnittliga utsläppsfaktorer per byggnadstyp, uttryckta i utsläpp per byggnad (t.ex. kg CO2e/mindre kontorsbyggnad/år)
      3. Utsläppsfaktorer per tillgångstyp, uttryckta i utsläpp per tillgång (t.ex. kg CO2e/bil/år).

Hur beräknas Scope 3.8-utsläpp i Klimatrapportering?

Klimatrapportering tillämpar en organisatorisk gräns baserad på "operativ kontroll" i växthusgasredovisningen. Därför kategoriseras utsläpp från de flesta leasade tillgångar som drivs av det rapporterande företaget under Scope 1 och Scope 2.

Det viktigaste undantaget är hyrda kontorslokaler, som beräknas under Scope 3.8 med den utgiftsbaserade metoden. Klimatrapportering identifierar relevanta transaktioner för hyra och lokalkostnader i den uppkopplade bokföringsdatan och använder dem som indata i beräkningen. Den specifika kontomappningen beror på företagets redovisningsupplägg och förvaltas separat. Mer information om redovisningsupplägg och kontomappning finns i artikeln "Smarta redovisningsrutiner".

Beräkningslogik

  • Kundens finansiella data görs tillgängliga för Klimatrapportering, där information som är relevant för att beräkna växthusgasutsläpp hämtas ut. Det omfattar transaktioner från relevanta konton, med följande datafält för varje transaktion:
    • Konto-ID (som det definieras i affärssystemet)
    • Standardkonto: SAF-T-konto-ID och version (Norge) eller BAS-konto (Sverige)
    • Belopp (i en angiven valuta)
    • Datum för inköpet
  • Klimatrapportering har en mappning mellan standardkonton (SAF-T eller BAS) och scope-kategorier i GHG-protokollet. Alla konton som är mappade till Scope 3.8 identifieras, och transaktionerna på dessa konton hämtas ut.
  • För varje standardkonto beräknas nettobeloppet per månad genom att alla relevanta transaktioner summeras. Varje konto är också kopplat till en specifik utsläppsfaktor utifrån vilken typ av inköp som bokförs på kontot.
  • De sammanställda transaktionsvärdena multipliceras sedan med relevanta utsläppsfaktorer för att beräkna växthusgasutsläppen. Observera att de beräknade utsläppen har låg noggrannhet, eftersom de uppskattas med den utgiftsbaserade metoden.

Hur visas Scope 3.8-utsläpp i Klimatrapportering?

Appen

I appen visas de totala Scope 3.8-utsläppen på instrumentpanelen under kortet "Utsläpp per kategori" och rapporteras i ton CO2e per år. Mer detaljerade uppdelningar av Scope 3.8-utsläppen planeras i kommande versioner.

Rapporten

I rapporten presenteras Scope 3.8-utsläppen per månad på fliken "Utsläpp per scope" och rapporteras i ton CO2e. Ytterligare detaljerade data om Scope 3.8-utsläppen är under utveckling och blir tillgängliga i en kommande version.