En introduktion till CSRD

Lär dig mer om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och vad det kräver av företag.

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) är en EU-reglering som avsevärt utökar kraven på icke-finansiell rapportering för företag som är verksamma i eller gör affärer i EU. Det ersätter det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) och antogs formellt den 28 november 2022 och trädde i kraft den 5 januari 2023.

CSRD syftar till att förbättra transparensen och jämförbarheten i företagens hållbarhetsinformation genom att standardisera hur företag redovisar data om miljö, sociala förhållanden och styrning (ESG). Direktivet ser till att intressenter får tillförlitlig insyn i ett företags hållbarhetsresultat och hållbarhetsrisker, bygger konsumenternas förtroende och stärker företagets rykte och tillgång till kapital.

Under 2025 revideras CSRD avsevärt genom omnibuspaketet. Europeiska kommissionen har enats om att skjuta upp rapporteringskraven med två år. Förseningen innebär att stora företag med fler än 250 anställda ska rapportera 2028 i stället för 2026 som förväntat. Några av de föreslagna ändringarna är förenklingar av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), genom att antalet upplysningar och datapunkter minskas, och betydande ändringar av tröskelvärdena. Kriterierna för rapportering väntas höjas från 250 till 1 000 anställda för EU-företag, och från 150 miljoner euro till 450 miljoner euro i nettoomsättning för företag utanför EU. Om ändringarna antas kommer CSRD:s tillämpningsområde att begränsas avsevärt, och direktivet blir irrelevant på marknader där små och medelstora företag (SMF) dominerar. Företag som berörs av senarelagd tillämpning eller undantag bör överväga den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för SMF (VSME) som ett alternativ. Läs mer i vår artikel om VSME här.

Vem måste rapportera enligt CSRD, och när?

Enligt det tidigare NFRD var det bara stora börsnoterade företag, banker och försäkringsbolag (företag av allmänt intresse) med fler än 500 anställda som behövde rapportera sina icke-finansiella resultat. CSRD utökar kriterierna så att hållbarhetsrapportering blir obligatorisk för fler företag.

I dag måste EU-företag som uppfyller två av följande kriterier följa CSRD:

50 miljoner euro eller mer i årlig omsättning
25 miljoner euro eller mer i tillgångar
250 eller fler anställda (väntas höjas till 1 750 anställda)

Kraven väntas höjas avsevärt genom omnibusförslaget som nämns ovan.

Företag utanför EU med en omsättning på mer än 150 miljoner euro (väntas höjas till 450 miljoner euro) och verksamhet i EU måste också följa CSRD.

CSRD införs stegvis, där olika typer av företag ska börja rapportera i etapper från 2024 till 2028, men de senaste regeländringarna som nämns ovan har skjutit upp vissa tidsfrister för stora företag och SMF.

Vilka hållbarhetsnyckeltal måste rapporteras enligt CSRD?

CSRD kräver att företag rapporterar ett brett urval av hållbarhetsnyckeltal enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), fördelade på miljö, sociala förhållanden och styrning. Nyckeltalen är utformade för att ge transparenta, jämförbara och heltäckande hållbarhetsdata till intressenter och för att uppfylla regelverket.

I praktiken måste företag göra en grundlig dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera vilka nyckeltal som är relevanta för dem. Dubbel väsentlighet innebär att företagen bedömer hållbarhetsfrågor ur två perspektiv: hur verksamheten påverkar samhälle och miljö (påverkansväsentlighet), och hur samhälls- och miljöfaktorer kan påverka företagets egna finansiella resultat och affärsutsikter (finansiell väsentlighet). Det säkerställer att hållbarhetsrapporteringen omfattar både företagets roll i ett bredare samhälls- och miljösammanhang och dess exponering för samhälls- och miljörisker.

En typisk rapport omfattar hundratals enskilda datapunkter, till exempel total vattenanvändning, utsläpp per sektor, statistik om personalens mångfald och styrelsens tillsynsrutiner; hela ESRS innehåller mer än 1 000 datapunkter. Nedan hittar du några datapunkter som ofta rapporteras.

Miljönyckeltal (ESRS E1–E5)

Växthusgasutsläpp: Totala växthusgasutsläpp i Scope 1, 2 och 3, uppdelade per kategori, samt utsläppsintensitet per nettoomsättning
Energiförbrukning: Total energiförbrukning, uppdelad på olika energikällor
Vattenanvändning: Total vattenförbrukning, verksamhetens intensitet och åtgärder i områden med vattenrisk.
Biologisk mångfald: Antal och yta för anläggningar som påverkar områden känsliga för biologisk mångfald, samt den finansiella effekten av kompensation för biologisk mångfald.
Avfall: Total mängd avfall, andel som återvinns, mängd farligt/radioaktivt avfall
Cirkulär ekonomi: Återvinningsgrad, produkters livslängd jämfört med genomsnittet, förbrukning av sekundära material
Föroreningar: Utsläpp till luft, påverkan på mark och vatten

Sociala nyckeltal (ESRS S1–S4)

Egen personal: Antal anställda, mångfald, löneskillnader mellan könen, arbetsvillkor, arbetsmiljö och säkerhet, utbildningstimmar.
Arbetstagare i värdekedjan: Nyckeltal för underleverantörer och anställda i leverantörskedjan, inklusive arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor.
Berörda samhällen: Samhällsengagemang, konsekvensbedömningar och åtgärder som rör lokalbefolkningen.
Konsumenter och slutanvändare: Kundnöjdhet, produktsäkerhet, ansvarsfull marknadsföring, tillgång till produkter och tjänster.

Styrningsnyckeltal (ESRS G1)

Affärsetik: Åtgärder mot korruption och mutor, statistik om visselblåsning, styrelsens mångfald, struktur för ledningens ersättningar.
Transparens: Redovisning av hur intressenter involveras och hur transparenta ledningsprocesserna är.
Tillsyn över hållbarhetsstrategin: Roller, ansvar och organisationsstrukturer för ESG-styrning

Hur kan ett företag säkerställa att det följer CSRD?

Ett företag måste ha genomfört alla stegen nedan för att följa CSRD:

Rapporteringsstandarder: Rapportera enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som omfattar miljö, sociala förhållanden och styrning
Dubbel väsentlighetsanalys: Bedöm och redovisa både finansiell väsentlighet och påverkansväsentlighet
Täckning av värdekedjan: Ta med väsentlig hållbarhetspåverkan i hela värdekedjan (t.ex. Scope 3-växthusgasutsläpp i leverantörskedjan, sociala effekter och effekter på arbetsvillkor)
Bestyrkande: Rapporten måste granskas externt för att vara tillförlitlig
Digitalt rapporteringsformat: Rapporten ska lämnas i det europeiska gemensamma elektroniska formatet (ESEF), och upplysningarna ska taggas så att de blir maskinläsbara och jämförbara
Integrering i förvaltningsberättelsen: Företag måste rapportera hållbarhetsinformation som en integrerad del av förvaltningsberättelsen, inte separat
Styrning och strategi: Rapportera om styrning, strategi och långsiktiga mål som rör hållbarhet
Transparent process: Väldokumenterade och transparenta processer för datainsamling och intern kontroll

Kraven är visserligen omfattande, men tillsammans sätter de en hög ribba för transparens, fullständighet och ansvarstagande i företagens hållbarhetsrapportering.